Nääspedagogiken
Otto Salomon menade att varje folkskollärare borde undervisa i både praktiska och teoretiska ämnen. Han utvecklade en metod som lärdes ut på Nääs. Nääsmetoden innebar att eleverna arbetade efter modeller och ritningar. Inga förövningar fick förekomma. Allt arbete skulle resultera i fullt användbara och nyttiga föremål.
Ett antal föremål, modeller, tillverkades i en bestämd ordningsföljd. Modellerna ordnades i en serie, modellserien, där små och enkla föremål följdes av större och mer komplicerade.
Vid tillverkningen utfördes ett antal övningar med olika verktyg. Övningarna var graderade efter svårighet. I arbetet med varje modell repeterade eleven tidigare övningar och lärde sig några nya. Otto talade ständigt om vikten av att gå från det lätta till det svåra och från det konkreta till det abstrakta. Det var den unga människans utveckling under slöjdarbetet som var det viktiga, inte slutprodukten. Grundreglerna i systemet fick inte rubbas. Metodiken och modellerna skulle däremot anpassas till den landsdel eller det land där läraren var verksam. Lärarna uppmanades att utveckla egna modeller, samtidigt som övningar behölls. När eleverna uppnått en viss teknisk färdighet kunde de ges frihet i sitt skapande.
I den gamla seminariebyggnaden finns ett fint litet museum som berättar om verksamheten. Det går bra att beställa en visning av museet och seminarieområdet.
För mer information mejla info@naas.se eller ring 0302-30898.